Per Hellqvist om IT-säkerhet och sånt

Med anledning av nattens incident med ett stulet tåg som kraschade rakt in i ett bostadshus så utbröt en rätt intressant diskussion på min Facebook-sida. Vissa ansåg att man inte kunde förutse detta och att sannolikheten för att en städerska ska stjäla ett tåg är mycket liten. Andra undrar över hur det kommer sig att stoppblocken finns där om de inte kan stoppa ett tåg.

Jag finner detta såklart intressant. Hoppas du också gör det. Vi tittar på det inträffade ur ett säkerhetsperspektiv:

Syftet med en riskanalys är att hitta möjliga negativa effekter, förstå konsekvensen av det inträffade, väga dem mot sannolikheten att de inträffar och därefter utarbeta sätt att minimera risken. Alltså ska riskindex gå mot noll. Det är svårt att hitta ett tillfälle i livet där riskindex är noll, men man kan arbeta mot ett så lågt indexvärde som möjligt.

Riskanalyserna blir alltså:

Scenario 1:

Risk – Att någon stjäl ett tåg.
Sannolikhet – Låg. Händer väldigt sällan*
Konsekvens – Svårbedömd. Möjlig urspårning vid räls-slut

(*ändrat efter läsarkommentar. Tackar!)

Scenario 2:

Risk – Ett tåg skenar genom stoppblocken
Sannolikhet – Låg/mellan. Sker endast ett par gånger decennium i Sverige
Konsekvens – Hög. Stora materiella skador och risk för personskador på förare, personal och passagerare

Scenario 3:

Risk – Att ett skenande tåg ska åka rakt in i huset vi just byggt rakt i skottlinjen
Sannolikhet – Låg. Har hittills aldrig hänt, så då går det säkert bra.
Konsekvens – Hög. Stora materiella skador och risk för personskador på boende, förare, personal och passagerare.

Ser ni misstaget i Scenario 3?

Om vi tittar på det som hände i natt så vet vi vissa fakta och vi har dessutom en okänd faktor. Vi vet att en städerska stal ett tåg och konsekvensen blev att hon körde in i ett bostadshus. Den okända faktorn är hur snabbt tåget åkte.

Saltsjöbanans tåg består av minst två tågvagnar där motorvagnen väger ca 25 ton och den andra väger 17 ton, alltså 42 ton. Tåget som kraschade in i huset bestod av 4 vagnar. Varje vagn är ca 17.6 meter långt. Tåget är alltså ca 70 meter långt (inklusive kopplingsdon). En uppskattning baserad på en karta på hitta.se säger att huset är byggt ca 40 meter från spårens slut – rakt i tågets färdriktning. Man behöver inte vara ingenjör för att förstå risken med detta.

(flygfoton över olycksplatsen visar på att ca 2.5 tågvagnar befinner sig bortom den kvarvarande stoppbocken – 17,6*2,5=44 meter)

En sak ska vi vara väldigt klara över – Tåg alstrar en eeeeenorm kinetisk (rörelse-) energi. Räkna själv: Kinetiska energin=(massan*hastighet**2)/2.

Om massan är ca 90 ton och hastigheten är mer än noll så blir energin som ska absorberas för att tåget ska återgå till stillastående – skitstor (teknisk term).

Som ni säkert sett finns det stoppbockar i slutet på tågräls. Dessa finns väl där för att stoppa tåg. Eller? Om någon läsare är matematiker och har en bra formel redo man man ju räkna ut hur starka dessa stoppbockar måste vara för att effektivt absorbera rörelseenergin från nämnda tåg. Och igen – rörelseenergin blir högre ju högre hastighet tåget rör sig i.

Man kan dessutom inte ha ett alltför brutalt stopp när det rör sig om tåg i passagerartrafik. Man måste bromsa tåget någorlunda varsamt för att undvika personskador (jämför skaderisken för en förare i en bil som kör in i bergvägg/frontalkolliderar mot en som glider ut på en åker).

Man kan lätt förstå att dessa stoppbockar egentligen inte gör någon skillnad när det handlar om tåg som rör sig snabbare än någon km/h. Vilka alternativ finns då? En annan bra energiabsorbant är friktion. Hög friktion ger stor bromsverkan. Något som har hög friktion och som ofta finns i närheten av tågräls är – naturen.

Ser man till hur Saltsjöbanans ändpunkt här är designad så verkar det som om man satt upp stoppbockarna för att snabbt ta upp en del av rörelseenergin och sen en lång buffertzon med natur för att mjukt absorbera resten och bromsa upp tåget. “Mjukt” är här ett relativt begrepp då det handlar om ett tåg som spårar ur…

Att Saltsjöbanans andra stopp är rakt in i Slussen är en annan intressant riskanalys… Så här såg det ut när ett tåg åkte in i Malmös Centralstation. Även bl a Göteborg C och Oslo S är konstruerade på samma sätt…

Det enda någorlunda säkra sättet att stoppa tåg vid högre hastighet än nån km/h är som vi sett ett bufferstopp (högre friktion över längre avstånd). Alltså inte genom att bygga ett hus inom buffertzonen…. Då blir huset del av bufferten. V.S.V

En gissning från min sida är att man designade stoppet så att stoppbockarna skulle ta emot en lättare smäll, och sen skulle terrängen ta resten (terräng=hög friktion).

Så långt går det väl bra.

Sen hade någon otur när de tänkte och godkände av någon anledning ett byggnadstillstånd för att bygga bostadshus rakt i skottlinjen för tåget… Hus har i och för sig också en relativt hög friktionskoefficient, men det kan knappast vara del i designtänket.

Vi ska ha en sak helt klara för oss – så länge man inte bryter mot lagar och förordningar får folk göra lite som de vill. Har man förstått risken (vi ska bo i skottlinjen för ett eventuellt skenande tåg), och bedömt sannolikheten för en incident (aldrig att någon kommer stjäla tåget och skena rakt in i stoppet) gå mot noll så får man väl bo där om man vill (om kommunen godkänner byggnadsplanen).

Här är en kartbild från hitta.se. Det är inte svårt att se vart skenande tåg tar vägen. Skulle du vilja bo där? Inte jag.

Taggar: Allmänt, Intressant, Jobbigt, Korkat, Kul, Läsvärt, Och sånt

Kommentarer

6 kommentarer to “Tågkrascher och riskanalys”

  1. anders on January 15th, 2013 13:41

    Några kommentarer: Att någon stjäl ett tåg har inträffat tidigare. Jag minns själv en händelse i Nynäshamn på 80-talet, och andra har nämnt andra tillfällen. Säg att det händer med 20 års mellanrum, någonstans i Sverige.

    Huset är byggt på vad som tidigare var Saltsjöbanans spårområde. Det gick ett spår ner till hamnen där. Jag antar att SL var remissinstans när bygglovet skulle beviljas, och att det då spelade in att det var SL som just sålt ett stycke dyr mark, när samma SL svarade att det säkert var riskfritt…

  2. Henrik on January 15th, 2013 14:28

    Det blev en nolla extra i vagnarnas vikt, de väger 25 respektive 17 ton, inte 250 respektive 170. Intressant resonemang!

  3. per_hellqvist on January 15th, 2013 14:43

    Men geezz… tack för på pekningarna. Ändrat nu *skäms*

  4. quattro on January 15th, 2013 15:26

    …tåget gick genom en fellagd växel vid Spånga, passerade förbi kolbryggan och gick genom en stoppbock…

  5. Magnus Danielson on January 16th, 2013 00:23

    Du har missat en tågolycka i Oslo 2010 sedan då ett tåg kom på själv-rull från en rancherbangård och gled av gravitationen upp i en allt högre hastighet för att när den sedan kom ned till hamnen hoppade ur spår och åkte in i ett hus de byggt i förlängningen av spåret. Stor förödelse och 3 döda. “oslo tågolycka” ger artiklar om det.
    http://www.expressen.se/nyheter/tre-doda-och-flera-skadade-i-tagolycka-i-oslo/
    http://www.dn.se/nyheter/varlden/tagolycka-i-oslo-kravde-tre-liv

    Den gemensamma närmnaren är att man har byggt hus i “skott-linjen” för skenande tåg på område som tidigare varit fredat. Det är att liknas vid hus byggda förnära en älv som kan få höga flöden. Det inträffar för eller senare en olycka.

    I Göteborg hade de skenande tåg då de tappat bromsförmågan och kopplade förbi säkerhetsspärren. En intressant uppgift som jag har i huvudet är att ett X2000 som tappar all kontrol i full fart tar 42 km på sig att stanna på plan bana utan stop, vilket illustrerar vilka krafter vi talar om.

    Ergo, eftersom olyckor inträffar, bygg in passiv säkerhet också.

  6. MrT on January 17th, 2013 17:01

    PB – plan och bygglagen

    Nja man får inte bygga var som helst.. Det är kommunden som har planmonopol enligt PBL och i PBL står bland annat att kommunen måste tillse att det är en lämplig (säker) plats att bygga på utifrån byggnadens egenskaper och användningssätt. Det är bla därför som du sälla ser dagis som ligger utmed motorvägspåfarter och liknande. Kul analys i övrigt.

Lämna en kommentar

Du måste vara inloggad för att lämna en kommentar.